Den 19–20 november kommer Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt att finnas på plats i Trondheim och konferensen Projektkontakt 2009.

Ett 80-tal Interregprojekt från Sverige och Norge är anmälda till konferensen som alltså startar den 19 november i Trondheim.
Kjell Schive och Ann-Louise Rönestål Ek från Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt finns på plats för att marknadsföra projektet, knyta nya kontakter och utbyta erfarenheter med andra projektmedarbetare. Under konferensen föreläser bland andra Erik Thorstvedt och Thomas Ravelli, båda två fotbollsspelare på elitnivå under många år, om effektivt lagbygge och motivation – och hur man ska arbeta för att utnyttja varandras fulla kapaciteter i en grupp.
– Det kommer att bli spännande dagar. Det är alltid intressant att ta del av andras erfarenheter och kunskaper. Det gör att man får ny inspiration. Dessutom är det ett bra ställe att visa upp projektet på, säger Ann-Louise Rönestål Ek.

Den 30 oktober invigdes den nyasfalterade vägen genom Valsjöbyn i Hotagen.
Mitt-Skandinaviska Regionprojektet fanns på plats för att föreviga den historiska händelsen.

Många människor hade samlats vid Valsjöbua i Valsjöbyn för att fira den nya vägen. Som en del i festligheterna hade affären anordnat en marknad med kryddor, ost, mjukt tunnbröd, textilier, rökt och torkat viltkött samt älgburgare. Det bjöds också på varm saft med doppa. Själva invigningen av vägen förrättades av Krokoms kommunalråd Maria Söderberg och Alf Robert Arvasli från Sörli. Ett historiskt ögonblick för Hotagsbygden!

Krokoms kommunalråd Maria Söderberg invigningstalade.

SIDSEL TRÖNSDAL, Interregrådgivare på Regional Utviklingsavdeling vid Nord-Tröndelag Fylkeskommune i Steinkjer. Mitt-Skandinaviska Regionprojektet är ett så kallat Interregprojekt. Men vad i hela friden är det egentligen? Gränsnytt tog ett snack med en expert i Steinkjer.

Beskriv vad Interreg är!
– I Europa har vi i overkant av 50 ulike interreg-program der Interreg-Sverige-Norge er at av disse programmene. I Interreg er det fire hovedtyper av program. Interreg Sverige-Norge er et såkalt A-program, også kalt Europeisk territorielt samarbeid. A-programmene handler om grenseregionalt samarbeid, det vil si samarbeid mellom regioner som ligger langs eller på hver sin side av en nasjonalgrense. EUs hovedhensikt med Europeisk territorielt samarbeid er  å støtte ”Gränsöverskridande ekonomiska, sociala och miljörelaterade verksamheter, på grundval av gemensamma strategier för en hållbar territoriell utveckling”.
Interreg Sverige-Norge skal man gjennom grenseoverskridende samarbeid styrke regionens attraktivitet og konkurransekraft.

Hur många Interregprojekt genomförs just nu i vårt område?
– I vår region Nordens grønne belte (dvs Trøndelag og Jämtland + Västernorrland) er det 19 ovedprosjekt som er i ulike faser av gjennomføringa. I tillegg har det vært gjennomført/pågår 19 ulike småprosjekt/initeringeringsprosjekt siden oppstarten av programperioden. Programperioden er fra 2007–2013.

Är det svår och tung administration eller kan vem som helst genomföra ett Interregprojekt?
– Dette burde egentlig noen andre svare på, haha!
Vi vet at blant enkelte blir Interreg sett på som veldig vanskelig og krevende, mens blant de som har noe erfaring med Interreg ser vi at de synes det er et greit system. Det som kan være mest krevende er rapporteringen underveis i prosjektet. Det kreves gode rutiner og kontroll på økonomien. Samtidig er det viktig å poengtere at det er mulig å få hjelp fra oss i sekretariatet, enten i Østerund,Trondheim eller i Steinkjer. Dette gjelder både for hjelp underveis søknadsskrivinga og i etterkant med rapportskriving.

Hur väl känt är Interreg egentligen?
–  Interreg er godt kjent i enkelte miljø, men vi ser at det burde vært bedre kjent i mange andre miljø. Vi som jobber med Interreg har en viktig jobb å gjøre der. I tillegg til at vi som jobber i Interregsekretariatet bør bli flinkere til å informere, bør vi også i større grad oppfordre/kreve at de som jobber i et Interreg-prosjekt synliggjør at det er Interreg som finansierer aktiviteten deres. Prosjektene har krav på seg i forhold til å drive informasjonsaktivitet, men det er viktig at det blir noe mer enn at Interreg-logoen er synlig i brevhoder og informasjonsmateriell!

Hur ska man göra det mer känt och använt i framtiden?
– Vi i sekretariatet ser at når vi inviterer til informasjonsmøter i forbindelse med nye utlysninger (vi har 2 utlysninger pr år), har det i det siste kommet  få påmeldinger fra interesserte potensielle prosjekteiere. Det kan være flere årsaker til det. En årsak kan være at mange aktuelle prosjekteiere allerede er i gang med et Interregprosjekt og dermed ikke har kapasitet til flere (dette er en ”passiv” forklaring”). En annen årskak kan være at når vi annonserer i aviser mm, vil de som ikke kjenner Interreg fra før, ikke tenke på det som aktuelt, og dermed ikke melde seg på. En annen årsak kan være at enkelte syns det blir for lange reiser (informasjonsmøtene for potensielle prosjekt har vært i Åre-regionen + Meråker) For å nå flere, har vi det siste gått ut med informasjon mer ut i ”periferien”. i stedet for å arrangere egne informasjonsmøter, har vi sørget for å få delta i forbindelse med andre arrangement, og gjerne ut i ytterkantene av programområdet. Vi har vært / skal til  Sundsvall, Selbu,  Sveg og Grong. Dette vil vi fortsette med videre framover også.

Vad gör man om man förälskat sig i en by men inte hittar något passande hus?
Då gör man som Maria Harning och Fredrik Lundmark. De kom på en smart lösning – först köpte de en tomt i byn Bällsta utanför Östersund,
sen köpte de en stor, välbevarad timmerstomme i Åbyn i Västerbotten. De plockade ihop huset, förpackade det, körde det till tomten och
plockade upp den igen, som ett stort pussel!

Om ett år är det dags att flytta in i det fantastiska drömhuset med utsikt över fjäll och sjö.
– Man saknar inte direkt fritidsproblem! skrattar Maria.
Hon och sambon har jobbat med sitt husbygge i många år, nästan allt har de gjort själva – från att gjuta grund till och lägga tak till att isolera och måla.
Maria tycker att det är fantastiskt att få ett hus med historia:
– Det är atmosfär i huset, det har levt. Nu får det nytt liv på en ny plats. Det är stimulerande att känna att man bygger sitt eget hus, man lär sig massor!
Hennes råd är att fundera över hur mycket tid man vill lägga på husflytten:
– Det enklaste och snabbaste är att flytta ett färdigbyggt hus på trailer. Men vill man ha en gammal gård är det en god idé att söka timmerstommar
på nätet.
Maria längtar efter att flytta från lägenheten i Östersund till gården på landet och hon hoppas att fler att våga förverkliga den drömmen.

Maria Harning.